Träningsläger på Sandö,      BILDER från lägret se HÄR

Så är vi hemkomna från en hur rolig vecka som helst på Sandö.

Det var Håkan , Stina och jag tillsammans med 11 andra som åkte iväg för att träna räddning en hel vecka. En vecka går fort när man har roligt. Förutsättningarna var de bästa, det verkade som att Sandö var en av de platser i Sverige som hade vackert väder just vecka 31.

Jag hade turen att hamna i en grupp bestående av lika träningsfanatiker som jag. Och som tur var hade vi två hundar var så de som var mest slutkörda var väl vi tvåbenta. Med de små miljötränade vi då vi "rekade" och med de stora körde vi hårt.

Vi var tre grupper som turades om att vara på de olika områdena och en dag hade vi s.k. vila och då gick vi upp på Skuleberget vid höga kusten. Ett fantastiskt vackert utflyktsmål.

Det var ju inte första gången vi var på Sandö. Det var Håkans tredje gång, min fjärde och Stinas andra gång (hon var 14 veckor förra gången). Men det var dags för Stina och mig som ekipage att bli insparkade. Så vi genomgick en typ av ritual tillsammans med de övriga nybörjarna - och blev godkända. Det var tuffa moment som skulle genomlidas och det är egentligen hemligt innehåll.

Att tänka till lite extra  innan  man ska på läger är ju bra. En egen plan för veckan vad vi ska träna på. Håkan skulle få göra roliga saker och lite svåra. På ett sånt här ställe finns mycket klurigheter. Bl a så finns ju mycket dockor som ser ut som människor och de ligger ju lite överallt. Men på ett ställe, en container var det en speciell docka som verkligen såg ut som en figg. Hundarna reagerade direkt och blev glada med hela kroppen men så var det ju ingen vittring och då jobbar de bara vidare som om inget hänt. "Djupa legor" är svåra att få till på träning men extra viktiga att träna på då det är de som egentligen är mest realistiska. Och här fanns de många.

Stina skulle träna grunderna med mycket fokus på figgintresse (rätt belöning ger stort intresse), sökarbete och markering. Överhuvudtaget fokus på att få mer rutin. Miljöträningen kommer ju automatiskt när man är på ett dylikt ställe.

På ett läger blir det mycket diskussioner om träningssätt. Det är mycket givande diskussioner där man lär sig en hel del. Min inställning är att alla ska träna som de själva vill träna men om någon vill ha tips så delar jag gärna med mig om hur jag tänker och hur jag löst saker och ting med mina kurshundar och egna hundar.

Som sagt så är det mycket intressanta bra diskussioner och jag lär mig hela tiden nya saker. Det gäller att ha ett öppet sinne och inte "snöa in" på "så har jag alltid gjort och kommer alltid att göra".

Egen utvärderingen blev att Stina utvecklats mycket på dessa få dagar. Från att ha börjat med markeringsträning på lägret spontanmarkerade hon på helt dolda!!! Håkan fick köra stora områden och få figgar och med hans rutin var det bara att hänga på.

Jag tror att de andra i våran grupp också upplevde att det hände mycket positivt med hundarna under veckan och att de hade en del tankar och idéer med sig hem om fortsatt träning.

Monicas vorsteh Grim och Stina har många likheter i sitt sätt att fungera och har kommit ungefär lika långt i träningen. De är liksom något heta på leksaker… När Monica bara skulle ta på sig sitt midjebälte så kom plötsligt en hel malle flygande genom luften i tron att det var en kamptrasa, såg ut ungefär som en tjur mot ett rött skynke....